Skip to content

Månad: mars 2016

Intervju: Fotoförmän Stina Larsson och Johan Gustavsson

Allt för ofta står dessa två förmän bakom kameran men nu är det dags för dem att för en gångs skull stå i rampljuset. Intervjun kommer först på svenska och sedan på engelska.

Way to often these two förmän is behind the camera so now it’s time for them to shine. The interview will first be in swedish and then in english.FotoIntervjuHej Stina och Johan! Ni är nationens fotoförmän, vad innebär det?

Stina: Huvuduppgiften är att se till så att nationens aktiviteter och primärt klubbarna blir fotade, det skulle jag säga.

Johan: Det som alltid fotas är nationens klubbar. Sedan om tillexempel de som håller i lunchen vill att vi ska ta foto på den aktiviteten så kan vi göra det också, det är vi som får det ansvaret då. Men främst så fotar vi klubbarna.

Vad är det bästa med att vara fotoförman?

Johan: Det bästa är att vi sällan jobbar långa tider. Om vi fotar en klubb så är vi där mellan 23 och 02, i jämförelse med att jobba på klubben mellan 21 och 03 ungefär. Sedan ska vi redigera bilderna hemma, men det kan vi bestämma själva när vi vill göra.

Stina: Det bästa är friheten när det gäller hur vi vill ha våra bilder. Det blir en konstnärlig frihet. Sedan är det upp till Quratelet vilka bilder det är som används såklart men det finns inga krav på att bilderna ska vara si eller så.

Hade ni några andra poster på nationen innan ni blev fotoförmän?

Stina: Jag var NATU-förman förra terminen.

Johan: Jag har bara varit fotoförman.

När ni inte hänger på nationen så antar jag att ni pluggar. Vad läser ni?

Johan: Jag läser mitt andra år av datateknik på LTH.

Stina: Jag läser grundkursen i Statsvetenskap.

Vad är det roligaste med att fotografera enligt er?

Johan: Det roligaste med att fotografera är när du har en idé om hur något ska se ut och sedan lyckas fånga det. Att sedan kunna visa upp det för andra är väldigt kul.

Stina: Jag tycker att det roligaste med att fotografera är att det finns mycket att upptäcka och experimentera med, det är väldigt brett.

Har ni någon favoritklubb på nationen, både att fotografera och gå på?

Johan: Jag gillar att fota Heartland mest eftersom de har mycket färger. Det blir väldigt glada och ljusa bilder av det. Som gäst går jag helst på Electrified.

Stina: Jag gillar både att fotografera och gå på Electrified mest. Det är den roligaste klubben och nu den senaste tiden har den blivit jättebra musikmässigt. Det är en fröjd att vara där, både som fotograf och gäst.

Vad är det bästa med Sydskånska Nationen?

Johan: Det bästa med nationen är att det är ett så stort musikfokus. Här spelas musik som man kanske inte hört förut och det brukar vara bra musik. Här spelas även mycket livemusik och ur mitt perspektiv som fotoförman så är det väldigt kul eftersom jag gillar att fota livemusik.

Stina: Det bästa är att det finns en bredd i nationen. Man kan hitta sin grej, det är generellt väldigt öppet att köra på det man själv vill göra.

Vad är det bästa med att vara förman?

Stina: Det bästa är att det är en fribiljett för att komma in i StudentLund. Man kommer direkt in i förmannakåren och får gå på roliga sittningar och fester.

Johan: Man hamnar i en gemenskap direkt där jag blev väldigt bra mottagen. Som förman blir man medbjuden på saker med de andra förmännen och då lär man känna varandra ganska bra.

Vad gör ni om 10 år?

Stina: Då har jag precis fyllt 30 och har nog en 30 års-kris. Jag ser fotograferandet som en sidogrej, det är svårt att försörja sig på det.

Johan: Förhoppningsvis har jag ett intressant jobb. Det är svårt att tjäna mycket på att fotografera, då måste man vara riktigt duktig.


Hello Stina and Johan! You’re the fotoförmän at the nation, what does that mean?

Stina: The main thing we do is to take pictures of the activities at the nation and primarily the clubs. That I would say.

Johan: The thing that we always take pictures of is the clubs at the nation. And then if for example the people who’s doing the lunch wants us to take pictures at their activity we will do that as well. But mainly we take pictures of the clubs.

What’s the best thing about being a fotoförman?

Johan: The best thing is that we never work long hours. If it’s a club, we’re there between 23 and 02 taking pictures in comparison with working the club between 21 and 03, or so. Then we have to edit the pictures at home, but that we can do whenever we want to.

Stina: The best thing is the freedom we have when we take the pictures. It’s a artistic freedom. And then it’s the Quratel that decides which pictures they want to use of course but there is no requirements that the pictures have to be in a certain way.

Did you do something else at the nation before you became the fotoförmän?

Stina: I was NATU-förman last semester.

Johan: I’ve only been fotoförman.

When you’re not here at the nation I guess you are studying. What do you study?

Johan: I’m on my second year of computer engineering at LTH.

Stina: I’m studying political science.

What’s the best thing about taking pictures?

Johan: The best thing about taking pictures is when you have an idea and then actually get what you want. And then to be able to show other people what you have done, that’s funny.

Stina: I think that the best thing about taking pictures is that there is a lot to discover and experiment with.

Do you have a favorite club here at the nation, both to be at and take pictures of?

Johan: Heartland is my favorite club to take pictures of because of the colors. The pictures gets happy and bright. As a guest I prefer to go to Electrified.

Stina: I like both going to and take pictures of Electrified. That’s because it’s the best club and lately the music has been great. I like being there both as a quest and to take pictures.

What’s the best thing about Sydskånska Nation?

Johan: The best thing about the nation is that music is such a big part. Here you can hear music that you maybe haven’t heard before and it’s good music. You can also find live music here at the nation and as a fotoförman that’s very funny to take pictures of.

Stina: The best thing is that the nation has a lot of different things to do so that you can find what’s fits you the best.

What’s the best thing about being a förman?

Stina: The best thing is that it’s a free ticket to StudentLund. You join the förmannakår and gets to go on parties and sittnings.

Johan: It’s a community and I was very well welcomed. As a förman you get invited to things with the other that also are förmän and then you get to know them pretty good.

What do you do in 10 years?

Stina: In 10 years I’m 30 and I think maybe i’ll have a bit of a crisis. To take pictures is a hobby for me, it’s hard making money on that.

Johan: Hopefully I have an interesting job. It’s hard making money on taking pictures, you have to be really good.

Intervju: PQE Altay och PR-chef Laura

Att sitta i Quratelet gör du under ett år, sedan är det tyvärr tid att lämna över till en annan person. Snart är det dags för PQE Altay och PR-Chef Laura att lämna över vilket betyder att nationen just nu arbetar för att hitta deras efterträdare och Quratelets nya medlemmar. I samband med detta har jag intervjuat Altay och Laura för att få en bild av vad en post i Quratelet innebär och hur deras upplevelse av året har varit. Intervjun kommer först på svenska och sedan på engelska.

You’re in the Quratel for a year then it’s time to make room for the next person. It’s almost time for Altay and Laura to leave the Quratel so now the nation is working to find the people that will join the Quratel next. Therefore I have interviewed Altay and Laura to hear what being in the Quratel has been like, and what their experience this year has been. The interview will first be in Swedish and then in English.


 

Hej Altay och Laura!

Altay och Laura: Hej Johanna!

Hur blir någon vald till att sitta i Quratelet?11150311_10203999932264851_1373346636843907372_n

Altay: Man blir vald genom att bry sig om nationen. Antingen så blir man nominerad eller så nominerar man sig själv för att man tycker att man passar till posten. Jag blev nominerad av någon annan. Efter det gick jag på en interv
ju där jag fick många frågor, som det kan kännas att man inte blir nöjd med svaren på eftersom de är så svåra. Sedan kommer valberedningen ut med ett förslag på vem de tycker passar bäst för posten, men någon annan kan också motkandidera på nationsmötet om det är så att valberedningen inte har föreslagit den personen. Valberedning är en jätterolig process som man lär sig jättemycket av, det kan man fråga både de som har vunnit nationsval och de som har förlorat nationsval. Det är väldigt lärorikt! Ett tips inför intervjun är att tänka igenom vilka ens största svagheter angående posten skulle vara men även komma på hur d
e svagheterna kan vändas till styrkor.

Laura: Jag skippade hela valberedningsbiten, eftersom jag motkandiderade till min post utan att ha gått på intervju först. Om en person ska motkandidera så behöver man skicka in sin kandidatur tre dagar innan nationsmötet, så det gjorde jag. Jag tror dock inte att jag rekommenderar att motkandidera, eftersom det är bra att gå igenom hela processen, till exempel att gå på intervjun och tänka ”vill jag verkligen det här?”. Jag behövde såklart också tänka ”vill jag det här?”, eftersom jag inte hade så många dagar på mig att bestämma om jag ville söka eller inte. Så det går ju att motkandidera också, men det känns som att det är ganska vanligt att någon är bra på intervjun och när de väl står på nationsmötet blir de jättenervösa och säger fel saker. Då kan det vara bra att valberedningen vet hur man är när man inte är så nervös.

Vad är ett Quratel och vad innebär det att sitta där?

Laura: Ett verkställande utskott. Det innebär ett speciellt ansvar. Vi är fem personer som har olika ansvarsområden och är olika som personer, men ändå håller vi ihop. Vi arbetar såklart här med nationen, men något som man inte tänker på så mycket är att vi också arbetar utåt. På nationen är vi ansvariga för verksamheten och utåt representerar vi den.

Altay: Det blir som en familj, vi håller ihop.

Vad trodde ni att era poster skulle innebära innan ni sökte? Var det som ni trodde?

Altay: Jag trodde att min post skulle innebära fest, paus från plugget och bokföring. Det var inte som jag trodde. Jag har fått lära mig ta tuffa beslut, representera och hur jag fungerar bäst som person för att komplettera er andra och lösa gruppdynamiker. Jag trodde att det skulle vara mycket fest, men jag tycker inte att det har inneburit fest på det vanliga sättet. Vår uppgift är mest att synas och prata med nya människor. Om representanter för andra organisationer pratar gott om Sydskånska Nationen och oss kan det ge fördelar när det kommer till nya samarbeten. En annan sak jag inte var beredd på var att ta tuffa beslut, ibland handlar det till och med om att behöva säga nej när jag personligen vill säga ja. Det är svårare än vad man kan tänka sig.

Laura: Jag trodde att min post skulle innebära att vara inne på Facebook och sociala medier och styra upp pr-projekt. Det var inte alls som jag trodde. Det var mer fester än vad jag hade tänkt mig och mycket extra arbete som vi i Quratelet gör tillsammans men som inte är specifikt för min post. Det tänkte jag inte riktigt på innan.

Kommer ni bra överens inom Quratelet? Vad gör ni om ni inte kommer överens?

Altay: Av alla på nationen argumenterar jag nog mest med de andra i Quratelet. När vi har kommit överens eller kompromissat måste vi gå vidare. Vi har mycket att göra så det finns inte tid att fastna i något för länge. Oftast kommer vi överens.

Laura: Det är svårt att sitta så mycket tillsammans och alltid komma överens. Vi lär känna varandra på ett ganska konstigt sätt. Jag kände inte Altay innan han blev PQE men under detta år vi suttit i Quratelet tillsammans så vet jag nästan allt som hänt honom på jobbet, eftersom jag också är där. Jag har svårt att tänka mig att någon inom Quratelet skulle bli osams på riktigt, eftersom man lär sig så mycket om de andra personerna hela tiden.

Vad är det absolut roligaste en får göra som PQE och PR-chef?

Altay: Det roligaste man får göra som PQE är att driva projekt och se människor utvecklas, det är fantastiskt!

Laura: Jag tycker det roligaste med att vara PR-chef är att jag får fixa mycket grejer. Folk kommer till mig med idéer på saker som de vill göra, det är mycket färg och form och saker som ska bli på ett visst sätt. Det är en så himla tillfredställande känsla när någon har bett om något eller om jag har kommit på något och sedan utförs det och blir precis som man har tänkt sig. Det spelar ingen roll om det är min idé eller någon annans idé. Sedan är ju jag lite av en svenska-tönt och tycker om att skriva eventtexter. Det är verkligen roligt när jag får till det bra, när det är lagom långt, snyggt och med tillräckligt mycket information.

Hur ser en typisk dag på expen ut?

Laura: Jag har skola ganska ofta när det är exp-tid, så jag är inte alltid där. Men när jag är på expen så brukar jag komma innan eller efter skolan, och om jag inte har skola så är jag på expen hela dagen. Jag sitter på min plats och vi pratar och lyssnar på musik. Jag kan inte riktigt välja att disponera min tid på samma sätt som Altay eftersom jag fotar alla aktiviteter som sedan ska upp på Facebook. Har jag skola så kan jag inte vara där men annars anpassar jag mig efter aktiviteterna och kommer hit i anslutning till dem. Då går det alltid åt tid eftersom det oftast är massa folk på nationen som jag vill prata med, eller som vill prata med mig. Mitt arbete styrs också mycket av vad som händer just den veckan. Den här veckan skulle till exempel eventet till Tegelbruket synkas med de andra PR-Cheferna och det är sådant som kan komma upp dagen innan, men som jag ändå måste prioritera.

Altay: För mig ser en vanlig dag på expen ut så att jag kommer runt 11, sedan försöker man jobba under exp-tid men för mig är det nästan omöjligt. Jag försöker ge alla som kommer in på expen mitt bästa bemötande. Sedan stänger expen efter lunch. Det som är roligt med att vara PQE är att man får lägga upp sin dag hur man vill. Inte på det sättet att man kan gå hem utan om jag vill ha möten en dag så har jag det, om jag vill svara på mail en dag så gör jag det eller om jag vill bokföra så gör jag det. Det enda jag behöver lägga upp schemat efter är seniorskallelserna och expeditionstiderna, resten av tiden får jag disponera hur jag vill. Oftast brukar jag prata med olika människor till klockan 15 och sedan börjar jag arbeta och arbetar till 19-21, det beror lite på vilken dag det är. Jag är ganska mycket på expen och det är kanske för att jag pratar bort en del tid, men jag tycker det är roligt och viktigt det också.

Varför ska man söka PQE och PR-chef?

Altay: Att ha varit PQE på en nation är en väldigt berikande erfarenhet. Det hjälper dig i allt från att prata med människor till att kunna se processer. Jag ser det som ett verktyg. Efter att jag har lärt mig från både mina misslyckanden och framgångar har jag lärt mig hur man ska tackla framtida utmaningar. Jag tycker att man ska söka posten för att ta del av det fantastiska verktyget som är att vara PQE.

Laura: Jag tror att man ska söka PR-chef för att man genuint tycker att arbetsuppgifterna är roliga. Det ger en väldigt mycket. När jag tänker på projekten som jag har varit med och marknadsfört i år så är det ganska stora saker och det är en väldigt bra sak att kunna säga att jag har gjort. Det tror jag stämmer för alla poster inom Quratelet. Jag sökte PR-chef för att jag pluggar kommunikation som är väldigt språkinriktad, men jag tycker det är roligt med andra områden också. För mig var den här posten ett sätt att kunna ta min examen i det jag pluggar och som jag tycker är roligt, men också att få lära mig ännu mer och få en praktisk erfarenhet samtidigt. Det får jag inte på samma sätt i min utbildning. Om man vill lära sig att driva denna typ av projekt så tycker jag att man ska söka.

Vilken var årets höjdpunkt?

Laura: Just nu vill jag säga balen, det var en så himla stor grej. Annars rent upplevelsemässigt var det inskrivningsperioden VT 16. Eftersom Klara precis hade gått på sin post som Notarie så blev det tydligt för mig att “nu kan jag det här”. Förra terminen litade jag på dem som hade suttit i Quratelet innan. Men just under inskrivningsperioden så är det Notarien och PR-Chefen som leder arbetet och när Klara var ny och jag var tvungen att svara på en del frågor så tänkte jag att det var roligt att jag faktiskt kunde svaren på frågorna. Det var en rolig inskrivningsperiod, det var ett jättebra novischeri och det bara kändes bra. Den känslan höll i sig länge så det var nog årets höjdpunkt.

Altay: Årets höjdpunkt var nog när jag gav en toalettring till VGs PQS i bordsdamspresent. Det var den jag hade använt på förmannaresan när jag var utklädd till Dr Mugg och hennes första min var klockren. Jag gav henne också en permanent marker och så fick alla på bordet skriva saker på toalettringen. Huruvida hon använder den idag eller inte vet jag faktiskt inte.

Hur har det varit att sitta i Quratelet?

Altay: Det har varit väldigt intensivt och väldigt berikande. Många brukar säga att det är det bästa och värsta de har gjort. Jag skulle säga att det här är det bästa jag har gjort, i Lund iallafall. Även om något skulle gå dåligt så är det bra för det lär man sig av.

Laura: Kul! Jag kommer antagligen aldrig att kunna göra något sånt här igen. Hela livet är här på nationen och jag har träffat så mycket nytt folk både här och utanför nationen och umgåtts med många personer som jag nog inte ens hade träffat om det inte var för det här. Mitt vanliga liv har fått stå åt sidan och det är kanske det som folk menar med “det värsta”, men jag tycker att det är spännande.

Vad kommer ni att sakna mest?

Altay: Jag kommer sakna umgänget och att verkligen bry mig om någonting.

Laura: Jag tror att jag kommer att sakna de konstiga, spontana sakerna som bara händer för att man har arbetat en hel dag, när det bara ballar ur.

Nu är det dags för fem snabba om Quratelet!

Vem är roligast?

Altay: Jag! Om jag inte får säga mig själv säger jag Bengan (Kristoffer Bengtsson, PQS, reds. anm.). Men han är inte rolig som att han drar roliga skämt, han är rolig för de saker som händer honom.

Laura: Jag tycker att jag är ganska rolig. Om jag inte får säga mig själv så säger jag Altay. Eller jag kanske byter till Bengan. Altay är inte heller rolig för att han drar roliga skämt, utan mer för att han säger roliga saker.

Vem arbetar hårdast?

Altay: I Quratelet som sitter nu så är det Laura. Men av de gamla Quratelarna så är det Anna, hon arbetade hårdare än alla oss tillsammans.

Laura: Altay eller Bengan. Jag skulle också säga Anna av de förra Quratelarna, hon är a true queen.

Vem är oftast sen till exp-tid eller möten?

Laura: Det är oftast Altay eller jag. Jag är ganska ofta sen till möten men Altay är ofta sen till exp-tid.

Altay: Alla vet att jag är sen! På den här frågan svarar jag mig själv.

Vem svarar aldrig i chatten?

Laura: Levin (Kristoffer Levin, Q, reds. anm.), lätt Levin! Han kollar på det och så tycker han att det är för mycket text och läser sedan inte.

Altay: Ja, Levin.

Vem har bäst musiksmak?

Altay: Jag! Levin har inte bra musiksmak för han lyssnar bara på metal, Bengan lyssnar bara på hårdare metal och det går inte heller att lyssna på, Laura lyssnar på Harry Potter-soundtrack och brukar säga ”jag brukar spela musik som ingen annan vill lyssna på” och Klara har på grund av film-soundtracks och metal inte fått chansen att spela vad hon har velat.

Laura: Jag lyssnar inte bara på Harry Potter-soundtrack! Jag tror att Altay och Klara skulle komma väldigt bra överens rent musikmässigt, ni borde slå era kloka huvuden ihop.


 

12829158_1130701330293906_6674914180239860590_o

Hello Altay and Laura!

Altay and Laura: Hi Johanna!

How do you get to be in the Quratel?

Altay: You get selected by caring about the nation. Either you get nominated by someone else or you nominate yourself because you think that you are the perfect fit for the position. I was nominated by someone else. Then I got to go on an interview, where I got a lot of questions. It’s not always easy to not be satisfied with your answers there, because they are a bit hard. After that the election committee choose the one that they think fits the best for the position, but other people are allowed to apply at the nation meeting too. It is a very fun process and you learn a lot, that you can ask both the ones that has won an election and those who lost. A tip before you go to the interview is to think about your biggest weaknesses concerning the position and then think of a way to make those weaknesses your strength instead. 

Laura: I did not go through the selection committee. That’s the thing, I applied for my position at the nation meeting. If you want to do that, you have to send in a written application three days before. I don’t think that I recommend doing so, because it’s good to do the whole process with the interviews and think ” do I really want this?”. Of course I also had to think ”do I want this?” because I only had three days to decide if I wanted to apply. But it is possible to apply at the nation meeting too. It feels like people often are great at the interviews and then they get really nervous at the nation meeting and say the wrong things. That’s when it’s good for the election committee to have talked to you before the meeting.

What’s a Quratel and what is it like to be in one?

Laura: It’s an executive committee. It’s a special responsibility. We are five people who all have different responsibilities and we are different persons, but we stick together. We work here for the nation but something that you don’t always think about is that we also work to be seen and have a good reputation. We are responsible for all activities at the nation, but we are also responsible for representing the nation as a whole.

Altay: It’s like a family, we stick together.

What did you think about your positions before you applied? Was is as you thought it would be?

Altay: I thought that my position would be parties, a break from studying and accounting. It wasn’t as I thought. I’ve learned to make tough decisions, represent and how I work best with other people to complete you guys and solve group dynamics. I thought it would be a lot of parties, but in reality it’s not the same as the parties you normally go to. What we do is being seen and talk to new people. If representatives from other organisations talk good about Sydskånska Nationen and us it can lead to new collaborations. Another thing that I didn’t know before I applied for my position and I wasn’t prepared for was all of the tough decisions. Sometimes you have to say no when you personally want to say yes. That’s harder than you can imagine.

Laura: I thought that my position would be to be on Facebook and other social media and do pr projects. It wasn’t as I thought at all. It was more parties than I thought and a lot of extra work that we in the Quratel do together. That I didn’t think about before I applied for my position.

Do you get along well in the Quratel? What do you do if you don’t get along?

Altay: Of all the people at the nations I argument with the rest of the Quretel the most. But when we have made up our minds or compromised we are done with it and have to move on. There isn’t a lot of time to get stuck on something because we have a lot to do. But mostly we get along well.

Laura: It’s hard to agree on everything, because we see each other every day and there are always new discussions. We get to know each other in a weird way. I didn’t know anything about Altay before he became PQE but this year when we have been in the Quratel together I know almost everything that happened to him at work, because I’m there too. It’s hard to imagine someone in the Quratel not get along at all, because we learn so much about each other every day.

What’s the most funny thing you get to do as PQE and PR-chef?

Altay: The most funny thing about being PQE is to run projects an to see people develop, that’s amazing!

Laura: To create a lot of things is what I think is the most fun thing about being PR-chef. People come to me with ideas that they want to make, it’s a lot of colors and shapes and things they want to be in a certain way. It’s a satisfaction when someone wants me to do something or it’s my own idea and then it turs out exactly the way that they or I wanted it to be. That for me is the most fun thing, when it turns out great. It doesn’t matter if it’s my own idea or someone else’s. And then I’m kind of a Swedish nerd so I like to write texts for the events. I like it when the texts turns out nice and it looks good, the length works with enough information. 

What’s a typical day at expen?

Laura: I’m at school quite often when expen is open, so I’m not always there. But when I’m at expen I arrive before or after school, and if I don’t have school I’m at expen all day. I’m in my corner and we are talking and listening to music. I’m not able to dispose my time freely, the way Altay is, because I have to take pictures of the activities for the Facebook posts. If I have school I can’t be there but otherwise I adapt my time at expen to the activities. And when I arrive, there are always people that I want to talk to or wants to talk to me. My work is also affected by what is happening that week. This week, for example, the event for Tegelbruket had to be synced with the other PR-chefs and things like that can be decided just the day before, but I have to prioritize that. And then I have school too.

Altay: A normal day at expen for me is that I arrive around 11 and then I try to work but it’s almost impossible. I’m trying to give everyone that comes to expen my best behavior. Then it’s lunch and expen is closing. As PQE you get to plan your day as you want. Not the way that you get to go home but if I want to have meetings one day and write mail another I get to do that or if I want to do the accounting I will do that. The only thing I have to plan around is the meetings with Seniors and when I have to be at expen, the rest of the time I can dispose however I want. Usually I talk to people until 15 and then I start working and work until 19-21, it depends on what day it is. I’m at expen a lot and maybe it’s because I talk a lot, but I think that it’s fun and also important.

Why do you think someone should apply for PQE and PR-chef?

Altay: I think that it’s a good experience to have been PQE at a nation. It helps you with things from talking to people to seeing processes. I see it as a tool. After learning from my mistakes and successes I have learned how to tackle future challenges. You should apply for my position because then you get to take part of the amazing tool of being PQE.

Laura: I think that you should apply for PR-chef because you genuinely like the things that you get to do. It gives you a lot. When I think about the projects that I have been involved in and got to do the PR for, they’re quite big things. It’s a good thing to be able to say that I’ve done that this year. I think that counts for all positions in the Quratel. I applied for PR-chef because i study communication that is quite language-oriented, but I like to do other things as well. For me it was a way to graduate in what I’m studying and at the same time learn more and get some practical experience. I don’t get that in the same way in my education. If you want to learn how to make those kind of projects then I think you should apply for PR-chef.

What was the best thing this year?

Laura: Right now I want to say the ball, it was a big thing. But other than that it was the most recent ”inskrivning”, which is the time when all new students join the nation. Klara had just become the Notarie, she was new in the Quratel and I really started to feel like ”I know this”. Last semester I trusted the people that were in the Quratel before me. But during the inskrivning, it’s the Notarie and PR-chef who’s in charge. So when Klara was new at her position I had to answer to a lot of questions and I actually knew the answer to them. That time was fun, it was a great novischery and it all felt good. That feeling stayed with me a long while so I think that was the best thing this year.

Altay:  The best thing this year was when I gave a toilet ring to VGs PQS when she was my dinner partner. It was the same toilet ring that I had used on the förmanna trip when I was Dr Mugg and her face was priceless. She also got a permanent marker so that everyone at the table could write something on the toilet ring. If she is using it now I don’t really know.

How is it to be in the Quratel?

 Altay: It has been very intense and a very good experience. A lot of former members of the Quratel say that it is both the best and worst thing that they have done. But this is the best thing that I have done, at least in Lund. Even if something doesn’t go the way that it’s supposed to, it’s good because you learn from it.

Laura: Fun! I probably never will do something like this again. My whole life is here at the nation, and I have met so many new people both here and outside the nation and hung out with people that I probably never would have met if it were not for this. I have put my normal life aside and maybe that is what they mean when they say ”the worst thing” but I think it’s exciting.

What will you miss the most?

Altay: I will miss the company and to really care about something.

Laura: I think that I will miss the weird things that just happens when we have worked a whole day and when it just gets crazy. 

Now it’s time for five fast questions about the Quratel!

Who is the funniest one?

Altay: Me! But If I don’t get to say me I choose Bengan (Kristoffer Bengtsson, PQS, reds. anm.). It’s not because the things he is saying it’s because the things that is happening to him.

Laura: I think that I’m pretty funny. But if I don’t get so say me I choose Altay or maybe Bengan. That’s because it’s not the jokes Altay say that’s funny, it’s what’s he is saying apart from that.

Who is the hardest worker?

Altay: In this Quratel it’s Laura. I would say Anna from the last Quratel. She worked harder than all of us together.

Laura: Altay or Bengan. I would also say Anna from the last Quratel, she’s a true Queen.

Who is often late to when expen is open or to meetings?

Laura: It’s me or Altay. I’m pretty often late to meetings but Altay is pretty often late to when expen is open.

Altay: Everyone knows that I’m late! On this question it’s me.

Who is never answering on Facebook?

Laura: Levin (Kristoffer Levin, Q, reds. anm.), easy one! He looks at it and thinks that it’s too much to read so he doesn’t read it.

Altay: Yes, Levin.

Who has the best taste in music?

Altay: Me! Levin only listens to metal, Bengan listens to harder metal and that’s not good music, Laura listens to the soundtrack of Harry Potter and she is saying ”I’m playing music that no one else wants to listen to” and Klara has not had the chance to decide the music because of the soundtracks and metal.

Laura: I don’t always listen to the soundtrack of Harry Potter! I think that Altay and Klara would play the same kind of music. 

Terminens första tacksittning

Hej på er! Ojojoj vilken helg vi på Sydskånska Nationen har haft. Men mer om det lite längre fram. Varje termin anordnar Sydskånska ett antal tacksittningar för de som har jobbat på nationen. För några veckor sedan var det dags för terminens första tacksittning med temat: kom som det du pluggar!

Hello! What a great weekend we have had at Sydskånska Nationen. But more about that later. Every semester there is a number of tacksittningar, which is a sittning for those who have worked at the nation. Some weeks ago the first tacksittning of the semester was held and the theme was: come as what you are studying.IMG_2783-2 IMG_2792-2Innan varje sittning börjar finns det en hel del som ska förberedas. En trerätters meny ska lagas och detta fixar nationens kockar med jobbare. Sedan serveras maten och drycken av nationens hovmästare och dennes jobbare.

Before every sittning starts there has to be a lot of preparations. There is a three course meal to be cooked and this is made by the chefs of the nation and their workers. Then the food is served by the head waiter of the nation and their workers. 

IMG_2822-2

När matförberedelserna var i full gång och borden dukade var det dags för att hälla upp fördrinken, som gästerna blev bjudna på medan de minglade i lilla baren. Eftersom det var en tacksittning så var gästerna denna kväll nationens förmän och deras jobbare.

When the food preparations were going great and the tables were all set it was time to pour the pre-drinks and serve them to the guests while they mingled in the small bar. The guests on this sittning were förmän and their workers because it was a tacksittning.

IMG_2855-2

IMG_2939-2

IMG_2931-2

Såhär såg det ut i Bibsrummet (lilla baren) under fördrinken. Många bra utklädnader men ändå är det inte lätt att se vad alla pluggar. Gästerna själva tyckte att det var extra roligt att mingla innan denna sittning eftersom de fick gissa vad de andra läser, om de inte redan visste. Vad tror du att de olika personerna läser?

This is what it looked like in Bibsrummet (the small bar) during the pre-drink. A lot of great costumes, but it’s still hard to figure out what they are studying. The guests thought it was extra fun to mingle before this sittning because they got to guess what the others are studying, if they did not already know. What do think they are studying?IMG_3044-2

IMG_3056-2

IMG_3082-2

Pictures: fotoförman Stina Larsson

När gästerna hade hittat sina bordsplaceringar började maten serveras. Under sittningen sjöngs det många sånger och de fick även ett spännande avbrott i sittningen när tandemgeneralerna visade en video de hade gjort om Tandemstafetten! Efter tacksittningen lämnade gästerna lokalen en stund, för att sedan komma tillbaka till Electrified som var kvällens klubb.

When the quests had found their seats at the table, the food started to arrive. During the sittning there were a lot of singing and they were also entertained by the tandemgenerals, who showed a movie they had made about Tandemstafetten. After the tacksittning all guests left for a while, then came back to dance at Electrified which was the club of the night.